Bröstmjölk – så funkar det

I bröstet finns sedan innan hålrum, så kallade alveoler, där mjölkproducerande celler finns, samt mjölkgångar. I alveolerna bildas mjölken och transporteras sedan till bröstvårtan via mjölkgångarna. Under graviditeten växer mjölkgångarna till, alveolerna blir fler och blodflödet till brösten ökar. Detta kan man märka genom att brösten blir större och man kan få mer synliga blodkärl på bröstet. Bröstens storlek har inget att göra med hur väl de producerar mjölk.

Den fösta mjölken börjar bildas i brösten redan under den tredje graviditetsmånaden med hjälp av det mjölkbilande hormonet prolaktin. Den kallas för råmjölk eller kolostrum. Råmjölk är det som bebisen får under de första levnadsdagarna. Råmjölken innehåller mer proteiner, mineraler och vitaminer än den mogna mjölken, samt fler immunoglobuliner som stärker barnets immunförsvar. Efterhand övergår råmjölken till den mogna mjölken, som har ett högre fett- och laktosinnehåll.

Prolaktin frisätts när bebisen ammar och stimulerar till mer mjölkbildning. Produktionen styrs av utbud och efterfrågan. Suger barnet oftare eller längre stunder så kommer kroppen att producera mer mjölk. På så sätt ställer kroppen in sig efter barnets behov.

När barnet suger, eller ibland redan innan barnet suger tag, ökar nivåerna av hormonet oxytocin hos den som ammar. Oxytocinet gör att utdrivningsreflexen startar. Då pressas mjölken från alveolerna via mjölkgångarna ut mot bröstvårtan och bröstet töms mer effektivt. Utdrivningsreflexen kan kännas som stickningar i bröstet och kan ibland göra ont, medan andra inte känner av den alls. Om den som ammar exempelvis är stressad, orolig eller har ont kan utdrivningsreflexen påverkas negativt och mjölken får svårare att komma ut. Att ha lugnt omkring sig, värme, hud mot hud med barnet och massage är sådant som kan underlätta för att få igång utdrivningsreflexen.