Tingling hands?


Photo: Nicole Honeywill on Unsplash


Tingling hands?

Some pregnant women experience carpal tunnel syndrome. The sensation is harmless and goes away on its own after the pregnancy, but the symptoms can be painful.

The carpal tunnel is located in the wrist and houses ligaments and a nerve called the median nerve. Increased pressure that squeezes the nerve can cause symptoms such as numbness and tingling in hands and fingers. It may also lead to decreased sensation in the fingers. Symptoms are especially aggravating at night. Carpal tunnel syndrome often occurs during the third trimester and effects pregnant women to a greater extent as they commonly have build-up of fluids that increase the pressure on the median nerve. The pain usually eases off after childbirth.

An occupational therapist can help fit out a splint for the wrist to help ease the pain. The splint keeps the wrist properly aligned and relieves it from unnecessary strain. It may also help to rest regularly if you are actively using your hands.


Hair tips during pregnancy and breastfeeding


Photo: Element5 Digital on Unsplash


Hair tips during pregnancy and breastfeeding

A lot is going on in the body of a pregnant or breastfeeding woman. Below you find everything that has to do with your hair during pregnancy and breastfeeding.

Most women get thick beautiful hair during their pregnancy. This is because pregnancy hormones stop the normal cycle of hair growth and loss. Hair strands you would normally lose stay longer and your hair feels thicker. During breast feeding you will gradually lose the hair strands you otherwise should have lost during your nine-month pregnancy. Your hair normally regains its balance 6 – 12 months after childbirth.

You can boost your hair by:

  • Wash your hair with mild shampoo and conditioner when needed only
  • Detangle your hair with a wide-toothed comb and stay away from tight hairstyles such as pony tails, braids etc.
  • Refrain from using hairdryers, hair irons and hot rolls that may damage the hair. Also refrain from using chemical hair treatments, such as perms, colouring and toning
  • Eat healthy and nutritious food, and exercise to get the blood circulation going.

Hair colouring during pregnancy

Based on the limited scientific material available today, it is harmless to dye or highlight hair during pregnancy. However, chemicals are absorbed through the scalp and it cannot be completely ruled out that the pregnancy or the foetus is not impacted negatively.

To minimise the risks, keep the following in mind:

  • Avoid dying your hair during the first 12 weeks of pregnancy as the foetus’ organs are formed during these sensitive weeks.
  • If you dye your hair yourself, make sure to wear protection gloves and have good air ventilation around you. Keep the treatment in as short time as possible and be careful to wash your scalp well after.
  • If you are doing highlights, ensure that only minimum amounts of chemicals come in contact with your scalp.
  • If you have your hair dyed or bleached in a salon, you may want to opt for a Certified Green Salon who has made a commitment to comply with strict standards that avoid chemicals that are toxic or harmful to people’s health and the environment.
  • If you are unable to go to a Certified Green Salon, you can ask your hairdresser to do a balayage treatment instead. A good balayage colouring lasts for several months.
  • Pregnancy hormones can make hair react differently to a dye – you may get a different colour than expected. And perms can make the hair curly rather than wavy.

Source: Swedish Health Care Guide


Vad gör barnmorskan för att förhindra bristningar?


Photo: Preggers


Vad gör barnmorskan för att förhindra bristningar?

Under en vaginal förlossning är det vanligt att få en bristning i underlivet, speciellt om du är förstföderska. Under utdrivningsskedet finns det saker som kan göras för att minska risken för bristningar. Barnmorskor jobbar aktivt med att förhindra uppkomst av bristningar och att en eventuell skada ska bli så liten som möjligt.

Hur barnmorskan arbetar med att förebygga bristningar:

  • Varma handdukar: Att hålla värme med exempelvis en våt handduk mot mellangården under utdrivningsskedet finns det en stark evidens för att det skyddar mot bristningar. Dessutom brukar värmen upplevas som behaglig av den som föder.

  • Långsamt framfödande: När barnets huvud och kropp ska födas fram och är det viktigt att det ska gå långsamt. Detta för att vävnaderna ska hinna töjas. När huvudet börjar skymta kan man känna en brännande och skärande smärta. Smärtan brukar avta mellan värkarna. När huvudet framföds kan det vara av fördel att låta bli att krysta aktivt och istället bara andas och låta barnet glida ut. Barnmorskan kommunicerar med den födande och kan hjälpa till att guida i detta skede. Barnmorskan håller ofta en hand på bebisens huvud för att bromsa takten om det går för fort.
  • Perinealskydd: Barnmorskan håller ena handen på mellangården (perineum) för att stödja vävnaden. Den andra handen hålls på huvudet för att styra farten. Evidensen för perinealskydd är inte klarlagd men rekommendationen är att det alltid ska användas under förlossning.
  • Val av förlossningsställning: Förlossningsställningen ska möjliggöra för barnmorskan att kunna komma åt att hålla perinealskydd och ha en bra översikt över mellangården. Fyrfota eller sidoliggande ställning kan avlasta trycket mot mellangården, de ställningarna kan också göra att framfödandet går långsammare.


Bli bästis med din bäckenbotten


I samarbete med mammastygn.se

Photo: Preggers


Bli bästis med din bäckenbotten

Den kanske mest centrala delen av din kropp under en förlossning är din bäckenbotten. Det är så att säga här det händer. Det är bäckenet som bär upp hela din graviditet och det är bäckenbotten som ser till att barnet hittar en väg ut ur din kropp. Så här kommer ett litet intro om din bästa vän – bäckenbotten!

Det är lätt att tro att en bäckenbotten består av skelett och inte så mycket mer. Vi tror att det är viktigt att lära sig mer om hur den ser ut och fungerar för att kunna känna efter vad som känns bra och dåligt efter en förlossning. Bäckenbotten består av skelett, leder, ligament och muskler. Dess muskulatur är komplex och består av flera olika muskelgrupper. Dessa muskler skapar tillsammans bäckenbottens fantastiska funktion som är större än man kanske tror:

Vad gör en bäckenbotten?

  • Den består av muskelplattor som håller upp de inre organen.
  • Den styr musklerna när vi andas, hostar, kissar och föder barn.
  • Den håller tätt kring urinrör, slida och ändtarm.

Om en muskel saknar fäste i bäckenbotten så förlorar den sin funktion – vilket ger en rad olika symptom. Under en förlossning utsätts muskulaturen i slidan för en enorm påfrestning och vissa muskler tänjs ut tre gånger sin längd. Det är inte så konstigt att det därför uppstår bristningar i musklerna. Små mikroskador kommer läka av sig självt medan vissa muskelbristningar kommer behöva tränas eller opereras för att få tillbaka sin ursprungsfunktion.

Muskelgrupper i bäckenbotten som kan skadas vid förlossningen har jättefina men väldigt svåra namn, ta en titt på bilden här intill så kan du se precis var de sitter: bulbocavernosus, transversi perinei superficialsi, puboperinealis, puborektalis och den externa sfinktern.

Skador på levatormuskulaturen

Levator ani är en muskelgrupp som består av flera delar och det fiffiga med den här muskelgruppen är att den har en ständig grundspänning. Alltså, den har till uppgift att i alla rörelselägen hålla upp och inne vårt innehåll i magen. Levatormuskulaturen är hästskoformad och sitter fäst i bäckenbenet framtill och i svanskotan baktill.

Skador på levatormuskulaturen är svåra att se eller känna i direkt anslutning till förlossningen. Detta på grund av att den delen av levatormuskulaturen som ligger närmast förlossningskanalen, och alltså påverkas mest, tänjs ut tre gånger sin längd under en vaginal förlossning. Skador kan uppstå vid muskelns fäste mot bäckenkanten, längs hela muskeln eller vid muskelns fäste i mellangården.

Symptom vid levatorskador kan vara en diffus känsla av att vara stor, vid och öppen i underlivet, underlivet tar in vatten eller luft i slidan, framfall eller försämrad känsla vid penetrerande sex.

Den långa puborektalismuskeln

Det här är den så kallade knipmuskeln är en del av Levator Ani och fäster från blygdbenet bakåt runt ändtarmens nedre del och kan dra ändtarmen och mellangården framåt och uppåt och lyfta vaginans bakvägg, en knipmuskel helt enkelt. Den känns normalt som en fast struktur några centimeter in vid sidan om slidöppningen. Vid skada på den här muskeln kan det synas en asymmetri vid mellangården.

Symptom på en skada här ger en känsla av instabilitet, ofullständig tarmtömning, analinkontinens, och en känsla av att man inte kan knipa.

Bulbocavernosusmusklerna

De här musklerna omsluter slidans yttre främre öppning och fäster framtill mot klitoris och baktill mot mellangården.

Symptom på skada av Bulbocavernosus är att slidan känns öppen och när man kniper följer slidöppningen inte med.

Transversus perinei

De här musklerna kallas också för de tvärgående mellangårdsmusklerna, och löper från bäckenbenets sidor in mot mellangården och den externa sfinktern (yttre ringmuskeln).

Symptom vid skada på Transversus är att det blir svårare att tömma tarmen samt uppkomst av hemorrojder. Bakre framfall utvecklas också lättare. Med bakre framfall menas en försvagning i väggen som skiljer slida och ändtarmen vilket i sin tur gör att ändtarmen sjunker in i slidan och gör det svårare att tömma tarmen helt när man bajsar.

Mellangården är ett område med mjuka vävnader som fungerar som en vägg mellan slidan och ändtarmen. Det är också ett fäste för knipmuskulaturen i bäckenbotten, vilket gör det möjligt att hålla tillbaka gaser och avföring. Området är också indirekt kopplat till den kvinnliga sexualiteten, eftersom vissa muskler som är förbundna med klitoris har sitt fäste här. En förkortad mellangård ökar risken för framfall samt ger en instabilitet i bäckenbotten.

Besök mammastygn.se och läs mer om intiativet.


Få kollen på efterkontrollen


I samarbete med mammastygn.se

Photo: Preggers


Få kollen på efterkontrollen

Efterkontroll. Du träffar din barnmorska för att gå igenom din förlossning och kolla av fiffi. Stygn, bristningar och knip. En heldag helt enkelt.

Efterkontrollen brukar göras 2–3 månader efter förlossningen. Du behöver boka den själv, du får ingen kallelse. Det finns dock vissa mödravårdscentraler som planerar in efterkontrollen i slutet av din graviditet. Det viktigaste är att den utförs! Om något inte känns bra kan det vara ett tecken på att funktionen i underlivet inte fungerar normalt. Kontrollen syftar till att kontrollera läkning, se till att du har en etablerad knipfunktion samt upptäcka eventuella skador.

På efterkontrollen går du och din barnmorska igenom:

  • förlossningen
  • amning
  • (eventuellt) sexliv
  • tankar kring preventivmedel
  • du skall också erbjudas kontroll av bäckenbottenmuskulaturen, d.v.s. testa knipet

Allt detta är bra att kolla, så tacka ja till undersökningen av bäckenet, även om det sista du vill just då sannolikt är att få ett par fingrar upp i muttan. Men, bra för framtiden och läkningsprocessen.

Det som är så bra med efterkontroll

Som du kanske märkt så handlar mycket av vårdkontakten efter en förlossning om barnet, men på efterkontrollen är det helt och hållet dig det handlar om. Så ta chansen och ställ alla frågor du funderar över. Alla.

OBS! Knipförmågan kan vara utmärkt inuti slidan men du kanske ändå har besvär från underlivet. Då kan skada på muskelfästena i mellangården misstänkas. Om du inte hittar dina knipmuskler eller om du misstänker att det saknas funktion ska du rekommenderas att träffa sjukgymnast eller fysioterapeut.

Tänk på: Nöj dig inte med svaret att ditt underliv aldrig kommer bli detsamma som innan förlossningen. Har du besvär stå på dig!

Tips på frågor att försöka besvara inför efterkontroll:

  • Hur känns ditt underliv nu?
  • Har du några stygn kvar?
  • Fungerar det att kissa? Känner du att kissar färdigt? Upplever du att det läcker urin?
  • Fungerar det att bajsa? Läcker det avföring eller gas? Kan du viljemässigt hålla emot när du känner trängningar? Är det problem att torka rent efter att du bajsat?
  • Har du besvär med hemorrojder eller sprickor vid ändtarmen?
  • Känns underlivet ”öppet”, kommer det in luft i slidan?
  • Har du några nytillkomna och besvärande hudflikar?
  • Hur känns eventuella ärr? Smärta?
  • Känns underlivet tungt?
  • Känns det som om något skaver?
  • Buktar slidväggarna?
  • Hur bred känns din mellangård (utrymmet mellan slidan och anus)? En kort mellangård kan vara en muskelskada!
  • Har du känt dig redo för penetrerande sex? (Det här är helt individuellt men det som är viktigt är att du inte ska känna smärta eller obehag samt att eventuell orgasmupplevelse inte ska vara förändrad.)
  • Hur känns bålstabiliteten? Om du ligger ned och spänner magmusklerna, kan du känna ett mellanrum i mittlinjen på magen? Om ja, hur brett uppskattar du att mellanrummet är. Ta upp det med barnmorskan.

Besök mammastygn.se och läs mer om intiativet.