När brösten läcker


Photo: Preggers


När brösten läcker

Under amningsperioden är det vanligt att du läcker bröstmjölk, både under och mellan amningarna. För många brukar det kunna upphöra efter några veckor när bröstmjölksproduktionen stabiliseras.

När du ammar startar utdrivningsreflexen i båda brösten och då kan det börja droppa mjölk även från det bröst som barnet inte äter ifrån. För dämpa utdrivningen i det andra bröstet så att det inte droppar kan du prova att trycka mot bröstvårtan med fingret (som om du trycker på en knapp) eller hålla med hela handen mot bröstet en liten stund.

Det finns även mjölkuppsamlingskoppar som man lägger i BH:n på den sida som inte ammas, och som samlar upp den mjölk som läcker ut. Mjölken går bra att frysa in och ge till barnet vid senare tillfälle.

För att inte få fläckar på kläderna finns det amningskupor att lägga i BH:n, både som engångs- och flergångsalternativ. Om man läcker mycket mjölk är det bra att byta inlägg ofta för att inte huden ska bli irriterad av fukten och att svamp ska växa till på bröstvårtorna.


Att handmjölka brösten


Photo: Preggers


Att handmjölka brösten

Att kunna mjölka ur brösten kan vara bra av många olika anledningar.

Detta kan till exempel vara om:

  • Du kommer vara borta från barnet och vill mjölka ur så att du ändå kan ge bröstmjölk
  • För att stimulera brösten till mer bröstmjölksbildning
  • Det gör ont att amma eller om du har fått sår på bröstvårtorna
  • Brösten är så spända i början av amningen så att barnet har svårt att få tag om bröstet
  • Du vill att någon annan ska kunna ge barnet mat
  • Brösten känns överfulla och du vill lätta på trycket

Vissa kvinnor föredrar att mjölka ur brösten för hand medan andra tycker att en bröstpump är bättre. Det finns både handpumpar och elektriska pumpar. Handmjölkning är gratis och alltid tillgängligt vilket kan ses som en fördel. Bröstpumpar finns att köpa på apotek, barnbutik eller begagnat. Många BB-avdelningar hyr även ut elektriska bröstpumpar.

Ibland kan det ta längre tid för utdrivningsreflexen att komma igång när du handmjölkar eller pumpar än när barnet ammar. Vissa kvinnor kan ha svårt att släppa ifrån sig mjölk till bröstpumpar, det innebär inte att de inte har någon mjölk. För att underlätta för utdrivningsreflexen att komma igång tycker många kvinnor att det underlättar att till exempel ha lugn och ro omkring sig, ha ätit och druckit innan, sitta bekvämt och värma brösten lite innan. Många provar att handmjölka ur i duschen de första gångerna.

  1. Så handmjölkar du:
  2. Se till att ha tvättat händerna noga innan.
  3. Ta fram en ren behållare som bröstmjölken kan samlas upp i. Läs mer om hur du förvarar bröstmjölken här.
  4. För att underlätta utdrivningsreflexen kan man stryka försiktigt över bröstet och vidröra bröstvårtan.
  5. Ta sedan med tumme och pekfinger runt bröstet, ungefär där vårtgården slutar.
  6. Tryck försiktigt fingrarna bakåt in mot kroppen, sedan mot varandra och ut mot bröstvårtan.
  7. Upprepa rörelsen och flytta fingrarna efter en stund runt bröstvårtan för att få med alla mjölkgångar så att hela bröstet töms.
  8. Tänk på att det kan ta flera minuter innan utdrivningsreflexen kommer igång och det går lättare att få ut mjölken. Kläm inte för hårt på brösten. Det ska inte göra ont att handmjölka.


Så förvarar du bröstmjölk


Photo: Preggers


Så förvarar du bröstmjölk

Bröstmjölk går utmärkt att spara för att ge till barnet vid ett senare tillfälle, till exempel om du är borta från barnet eller om du har en partner som vill vara delaktig i matningen. För att undvika att bakterier växer till i den sparade mjölken är det viktigt att tänka på vissa saker när du förvarar mjölken.

Innan du hanterar bröstmjölk ska du tvätta händerna noga. Alla behållare, såsom pump, uppsamlingskopp, islåda eller andra kärl som mjölken kommer i kontakt med ska vara noga diskade och kokade.

Mjölkens hållbarhet:

I rumstemperatur: Tre timmar, förutsatt att barnet ska få mjölken samma dag, det är dock bra att kyla mjölken så snart som möjligt.

I kylskåp: Tre dygn. Ska mjölken frysas får den max ha stått i kylskåpet ett dygn innan frysning.

I frysen: Sex månader.

Var noggrann med att märka upp mjölken så du vet vilken dag den är ifrån.

Om du sparar bröstmjölk i kylen från flera urpumpningstillfällen under samma dag är det viktigt att den nya mjölken först kyls ner innan den blandas med den redan kylskåpskalla mjölken. Du ska alltså aldrig blanda varm och kall mjölk, detta för att undvika att bakterier ska växa till.

Vid nedfrysning av bröstmjölk går det bra att lägga bröstmjölken i en iskubslåda. På så sätt är det enkelt att ta fram rätt mängd när mjölken sedan ska användas. Iskubslådan ska vara diskad, kokad och ha svalnat innan mjölken hälls ner i den. En fryspåse kan sedan förslutas över iskubslådan och när mjölken har fryst kan den hällas ut och förvaras i påsen. Ett annat tips är att förvara bröstmjölken i istärningspåsar eller i infrysningspåsar för bröstmjölk som exempelvis går att köpa på ett apotek.

Vid upptining av bröstmjölken kan den ställas i kylskåpet där den sedan är hållbar i tre dygn. Ska mjölken användas direkt är det bra att värma i ett vattenbad. Bröstmjölken ska inte tina i rumstemperatur. Det är inte heller bra att värma bröstmjölk i mikrovågsugnen eftersom det kan försämra kvalitén. Uppvärmd bröstmjölk som barnet inte ätit upp kan inte sparas utan bör slängas.


Den allra första amningen


Photo: Preggers


Den allra första amningen

Direkt efter förlossningen har det nyfödda barnet ofta en period av vakenhet som brukar vara i cirka två timmar då den även genomför den första amningen.

Under dessa timmar är det bra om barnet får ligga oavbrutet hud mot hud med mamman. Tittar man på barnet kan man se hur hen efter en stund börjar göra sug- och sökrörelser. De kan till exempel föra handen till munnen och suga på den, röra mun och tunga och kravla sig mot bröstet, detta kallas för rootingreflexen. Många barn hittar till och med själva till bröstvårtan om man låter barnet ligga på mammans bröstkorg och röra sig i sin egen takt. Ibland kan man behöva hjälpa barnet till bröstvårtan, där det får ligga och bekanta sig med bröstet innan den suger tag.

Att få till den första amningen tar olika lång tid för olika barn, det gäller att ha tålamod, och i vissa fall kan barnet vara trött och behöva mer tid. När barnet suger med ett bra tag får det suga så länge den vill. Om barnet inte vill eller kan amma den första stunden efter förlossningen så är det bra om man fortsätter att ha barnet hud mot hud och invänta signaler på att bebisen vill suga. I vissa fall går det inte för mamman att ha barnet hud mot hud efter förlossningen, då kan partnern eller annan närstående ha barnet mot sin hud.

Ett barn som den första tiden ligger hud mot hud håller värmen bättre, gråter mindre, har ett stabilare blodsocker och gör föräldrarna uppmärksam på tidiga signaler att barnet vill amma än ett barn som ligger för sig själv.


Amningen de första dagarna


Photo: Preggers


Amningen de första dagarna

Amningsmönster skiljer sig åt mellan olika barn. Medan vissa barn sover nästan hela första dygnet efter att de fötts, vill andra barn äta ofta. Även om det kan vara svårt att prioritera sig själv, se till att sova när tillfälle ges och att få i dig ordentligt med mat och dryck.

Läs mer om den allra första amningen här.

Det andra dygnet brukar många barn vilja äta mest hela tiden och har svårt att komma till ro om de inte ligger vid bröstet. Barnets magsäck är mycket liten, som en spelkula i storlek, och barnet behöver amma ofta. Låt barnet suga så ofta och så länge den vill, då brukar mammans mjölkproduktion ställa in sig efter barnets behov. De flesta barn tappar i vikt de första dagarna efter födseln, detta beror på en vätskeförlust. Ett normalstort och friskt barn är anpassat för att klara denna viktnedgång och de små bröstmjölksmängderna som finns i början. Efter några dagar börjar barnet vända upp i vikt igen.

Amningen kan ta mycket tid i början, försök att hitta en bekväm position att sitta/ligga i.Täta amningar ökar mjölkproduktionen hos mamman och efter cirka tre dagar brukar större mjölkmängder rinna till. Det är då vanligt att få något som kallas för mjölkstas som beror på en ökad ansamling av blod och vätska i bindväven i brösten. Brösten kan då bli mycket svullna, spända, de kan göra ont och huden kan bli lätt rodnad. Vissa får också en lättare temperaturhöjning. Symtomen kan likna mjölkstockning men beror inte på det. Mjölkstasen är helt naturlig men kan kännas obehaglig. Värme kan kännas skönt att ha på brösten, eller att ta en varm dusch. Besvären brukar lätta efter ett par dagar om barnet får amma så ofta det vill.

När svullnaden lägger sig tror många kvinnor att mjölkproduktionen minskat eller försvunnit, men det är bara svullnaden i bindväven som lägger sig, mjölken finns kvar. Om bröstet är så svullet att det är svårt för bebisen att få tag om bröstvårtan kan det hjälpa att handmjölka lite innan amningen.