Det här kan (och ska) du vänta dig efter förlossningen


I samarbete med mammastygn.se

Photo: Photo by Charles Eugene on Unsplash


Det här kan (och ska) du vänta dig efter förlossningen

Efter att förlossningen är klar och barnet är framfött görs en kontroll av barnmorskan. Idag finns det några rekommendationer för genomförandet av en sådan kontroll. De ser ut som följer:

Genomgång av undersökning

Allra först ska barnmorskan förklara och förbereda dig på hur undersökningen kommer gå till.

Genomföras av två personer

För att resultatet ska bli så bra som möjligt bör det vara två personer som hjälps åt vid undersökningen och om det eventuellt behövs några stygn. De två personerna behöver vara antingen barnmorska och eller läkare.

Bedövning

Du har rätt att få bedövning vid undersökningen och den vanligaste smärtlindringen kallas för PDB som står för pudendusblockad. PDB bedövar en nerv som heter pudendusnerven som skickar smärtsignaler upp till hjärnan från stora delar av slidan och bäckenbotten. Bedövningen ger effekt i cirka två timmar. Du kan känna en stickande smärta av nålen och att det spänner när bedövningsmedlet sprutas in, men det går snabbt över.

Undersökning av både slida och ändtarm

För att få en så korrekt bedömning som möjligt så kommer barnmorskan undersöka dig både i slidan och i ändtarmen. Det kan kännas obehagligt men är viktigt för att kunna ställa så bra diagnos som möjligt. Kom ihåg att be om smärtlindring.

Slutsats

Du ska få information om du fått en bristning och i så fall vilken typ. Allt ska journalföras så att du sedan kan läsa din journal i efterhand. 

Källa: backenbottenutbildning.se


Att föda vaginalt


I samarbete med mammastygn.se

Photo: mammastygn.se


Att föda vaginalt

En födsel innebär att ett barn föds antingen vaginalt eller med hjälp av ett kejsarsnitt. Varje födsel är unik och förloppet kan se väldigt olika ut. I stort delar man in en vaginal födsel i latensfas, aktiv fas, utdrivningsskede och efterbördsskede.

De fyra faserna latensfas, aktiv fas, utdrivningsskede och efterbördsskede ser olika ut för olika kvinnor, men skiljer sig framför allt beroende på om du är först- eller omföderska. Generellt sett kan man säga att förloppet är snabbare om man fött barn tidigare.

1. Latensfasen är den första delen av en födsel och kan pågå någonstans mellan en timme till ett par dagar, vilket gör den till den mest individuella fasen för olika kvinnor. Under den här fasen mjuknar livmodertappen och kroppen förbereder sig inför förlossningen. Även barnet i magen förbereder sig under den här fasen och drar in hakan mot bröstet för att göra platsen för huvudet så litet som möjligt när det ska komma ut.

2. Aktiva fasen brukar man för förstföderskor räkna med ca 1 cm öppningstakt i timmen, det betyder helt enkelt att modermunnen öppnar sig ca 1 cm i timman. När öppningsskedet är över har modermunnens kanter försvunnit och när det har skett säger man att kvinnan är helt öppen, eller retraherad. Det här skedet är påfrestande för kvinnans bäckenbotten, och man vill gärna hjälpa barnet ner genom att ändra positioner för kvinnan. Parallellt med öppningsskedet pågår nedträngandet av barnets huvud som ska hela vägen ner till bäckenbotten. Hur fort det går kan bero lite på vilken typ av smärtlindring man har och hur barnet ligger inne i magen. Efter att kvinnan är retraherad, fullt öppen, behöver barnet oftast lite mer tid att tränga ned den sista delen genom bäckenet.

3. Krystfasen, eller utdrivningsskedet, föregås av den så kallade platåfasen. Under platåfasen tar livmodern en paus och förbereder sig inför krystfasen. Under utdrivningsskedet roterar barnet så att nacken hamnar under blygdbenet och huvudet böjs bakåt. Barnets position, dess tyngd och press mot bäckenbotten tvingar mamman att krysta. Krystfasen brukar för förstföderskor vara mellan 1–2 timmar. Har du fött barn tidigare går det i regel mycket fortare och som genomsnitt rör det sig om endast några krystvärkar innan barnet är fött.

4. Efterbördsskedet är den tid det tar från det att barnet är ute till dess att moderkakan lossnat och kommit ut. Det kan ta allt mellan några minuter och en timme. Efter detta ska barnmorskan bedöma huruvida det har uppstått någon bristning eller ej. De flesta bristningar sutureras (sys) av en barnmorska i det rum där kvinnan har fött.


Sporten tijdens de zwangerschap – Deel 5


Sponsored by StrongerMama

Photo: Preggers


Sporten tijdens de zwangerschap – Deel 5

Tips voor oefeningen tijdens de zwangerschap

  • Wees je bewust van je houding en zorg ervoor dat je de spieren in je rug versterkt, omdat je lichaamshouding tijdens de zwangerschap zal veranderen. De groeiende buik verplaatst het gewicht naar voren, waardoor een gebogen lendenwervelkolom ontstaat en dus minder in contact komt met de bilspieren.
  • Focus de training op je rug, kuiten, billen en schouders.
  • Pas je hardloopgedrag aan tijdens cardiotraining: loop hellingen op en af in plaats van te rennen. Als je spinningles doet, ga dan niet rechtop staan zodra je dichter bij de geboortedatum komt, omdat er een kans is dat je onevenwichtige druk op het bekkenbeen uitoefent.

  • Vergeet niet om je te concentreren op ontspanning en ademhaling. Je moet fysiek sterk en mentaal ontspannen zijn. Training en ontspanning zijn even belangrijk bij de voorbereiding op de bevalling als bij de voorbereiding op het ouderschap.
  • Span je bekkenbodemspieren aan. Vergeet niet om zowel snelle kracht- als uithoudingsvermogen oefeningen te doen.
  • Draag een functionele sportbh en goede schoenen.


Sporten tijdens de zwangerschap – Deel 4


Sponsored by StrongerMama

Photo: Preggers


Sporten tijdens de zwangerschap – Deel 4

Waarom is sporten tijdens de zwangerschap zo belangrijk?

  • Het kan helpen om het ongemak tijdens de zwangerschap te verlichten. Uit onderzoek blijkt dat zwangere vrouwen die wel aan gewichtstraining doen (gemiddeld niveau) minder last hebben van zwangerschapsgerelateerde ongemakken en pijn, zoals een slechte houding, vermoeidheid, hoofdpijn, misselijkheid, slapeloosheid en rugpijn.
  • Het verlicht de significante fysieke (en emotionele) inspanningen van weeën en bevalling. Een bevalling is te vergelijken met het lopen van een marathon (sommige artsen zeggen zelfs 3 marathons), dus het is een goed idee om lichamelijk voorbereid te zijn.

  • Het heeft een positief effect op het lichaam, zowel fysiek als psychologisch. Het verlaagt het risico op zwangerschapsdiabetes, hypertensie, constipatie, depressie en complicaties tijdens de bevalling. Het verbetert verder je lichaamsbewustzijn en zorgt ervoor dat je lichaam na de bevalling sneller weer in vorm raakt.
  • Het verbetert je zelfbeeld dat je sterk bent en in staat zal zijn om je zwangerschap te doorstaan.


Sporten tijdens de zwangerschap – Deel 3


Sponsored by StrongerMama

Photo: Preggers


Sporten tijdens de zwangerschap – Deel 3

Hoe maak je een trainingsschema als je niet actief was voordat je zwanger werd?

  • Bouw je training stapsgewijs op.
  • Een beetje beweging is altijd beter dan helemaal niets. Neem plaats op een mat met een fitness elastiek en doe een paar oefeningen.
  • Stap eerder uit bij een bushalte, neem de trap in plaats van de lift, of fiets naar je werk. Heb je al jonge kinderen? Doe tussendoor squats terwijl je ze een duwtje op de schommels geeft in het park, plaats je fitness elastiek om een paal en doe wat roei-oefeningen. Betrek je kind(eren) erbij om het leuker te maken.

  • Zoek een personal trainer die zich richt op zwangerschapsfitness, ook na de zwangerschap. Of vind een fitnessprogramma dat aansluit bij de zwangerschap, zoals pilates, yoga of aqua-aerobics.